månadsarkiv: oktober 2014

Damer före – lika villkor

3 svar

Damer före handlar om att tävla på lika villkor.

Det är absolut nödvändigt att damer elit som tävlar inom längdskidåkning och långlopp får starta före om de ska ha en chans att se varandra, lägga upp taktik, få åka sitt eget lopp, ha rimlig chans att tävla om spurtpriser, och teamköra.

TV-produktionen är det som uppges vara hindret när vi frågar runt. Så var fallet till exempel på Alliansloppet 2013, då vi tog upp frågan med arrangören. Dels var det kapaciteten hos produktionsbolaget, men även att man inte ville störa det ”magiska ögonblicket” när starten går och hela det stora startfältet rör sig med herrar elit längst fram.

Inför starten 2014 hade man tänkt om och lyssnat på oss, så damer elit fick starta före. Vi tackar Alliansloppet på det varmaste för detta. För vad uppnådde man? En säkrare tävling, tävling på lika villkor för eliten och spännande TV-underhållning. Succé helt enkelt.

Nu närmar sig vintersäsongen med stormsteg. Om bara några veckor, den 12-14 december, går startskottet för La Sgambeda, Italien, som är denna säsongs första tävling i SWIX Ski Classics.

Alla elitåkare som kommer till start där och de kommande långloppen lägger ner enorma resurser för att kunna ta sig dit och hävda sig bland de bästa i världen. Det vet arrangörerna och det vet TV-bolagen. Därför borde det väl vara en självklarhet att alla, både damer elit och män elit, får tävla på lika villkor.

Arrangörerna för Jizerska, La Diagonela, Birkebeinern och Årefjällsloppet är med. Vi är på rätt väg. Vågar man gissa vilken arrangör som tar upp stafettpinnen härnäst?

En liten kuriosa, kikade in på Vasaloppets historik. 1981 fick damer delta för första gången. 16 år senare, 1997, fick damerna en egen officiell klass. Det är 18 år sedan när vi står på start 2015. Den tekniska utvecklingen hos damer elit inom långlopp har varit enorm de 2-3 senaste åren. Jag är övertygad om att fler elittjejer satsar på långlopp om de får tävla på lika villkor genom att få starta före. Dags igen att göra en förändring? 🙂

Att jobba med olika mål

Lämna ett svar

För mig har det under hela karriären varit väldigt viktigt att jobba med att sätta mål. Tänker jag tillbaka så är det de åren jag varit noggrann med att jobba med olika mål som jag har lyckats bra. En del mål handlar om resultat och framgångar jag vill uppnå, men de viktigaste målen för mig är de mål jag sätter upp i vardagen för att nå de stora långsiktiga målen. Jag jobbar med allt från att sätta upp mål för enskilda träningspass, till och med enskilda delar i pass, till långsiktiga mål vad jag vill uppnå flera år framöver. Där emellan finns också årsmål, tremånadersmål, månadsmål och veckomål. När jag nu närmar mig säsongen jobbar jag mycket med mina veckomål för att känna att jag varje vecka tar mig ett steg närmare att känna mig redo när säsongen drar igång. Varje söndag utvärderar jag veckans mål och skickar nästa veckas mål till Stig Wiklund, min mentala rådgivare. Jag känner då att jag har kontroll över att jag håller mig på “banan” och varje vecka tar ett kliv i rätt riktning. Jag tror att dessa små kliv är det som i slutändan kan göra att jag tar ett stort kliv och uppnår mina drömmål. Målen ger mig också motivation när det tar emot och utvärderingarna hjälper mig att se att målen jag sätter upp är de rätta för just mig. Jag har då också lättare att se att jag faktiskt gör många bra saker istället för att fokusera på det som jag inte gjorde lika bra. Är det som inte var så bra något som jag kan jobba med att förbättra så får det bli nästa veckas mål. Nu jobbar jag också med att hitta ett sätt att fira mina mål när jag uppnått dem, något som jag tidigare varit sämre på.

// Britta

SkiProAm finns i Jokkmokk!

Lämna ett svar

I dagarna har Team SkiProAm avslutat sin höghöjdsträning i österrikiska Seefeld. Eftersom jag numera är SkiProAm representant i Jokkmokk, fick jag förmånen att delta i både träning och arbete.

Och vem är då jag? Anna Rimpi, Certifierad skidcoach och långloppsåkerska från Jokkmokk! Jag arbetar med am-delen i företaget, vilket innebär att sprida skidglädje till motionärer och elitmotionärer. Min roll är att instruera och inspirera!

I Seefeld har vi rekat för framtida arrangemang och kan lova er riktigt fin träning i underbar miljö. Själv fick jag så klart superbra och hård träning med tjejerna i teamet och det har varit lärorikt både för mig som skidåkerska men även i mitt arbete som coach!

Att komma iväg till andra miljöer är verkligen en motivationshöjare, inte bara för mig utan även för eliten. Så oavsett om du är motionär eller elitmotionär så ger ett miljöombyte nya friska träningsvindar samt trötta ben! Här kan du nämligen samla hur mycket höjdmeter som helst på rullskidor eller med spring i benen!

Nu har vi en spännande tävlingssäsong framför oss och SkiProAm kan erbjuda utmanande och givande läger under tiden, så håll utkik!

På återseende!

Köksrenovering!

Lämna ett svar

Innan jag gick och la mig igår hoppades jag nästan att vi hade ett nytt kök när jag vaknade. En spis som fungerade och en kran som spolade vatten samt en diskmaskin som fungerade att använda.

En god natts sömn men fortfarande ett kaos när jag öppnade sovrumsdörren i morse. Som ni kanske förstår är vi mitt uppe i att byta ut vårt gamla kök till ett nytt och fint kök. Köksrenovering! ”Det där fixar vi på en helg” sa jag och Gurra innan köket kom. Jag kan väl säga att vi har ändrat oss. Vi får nog lägga till några fler helger! Men det kommer bli bra när det är klart! 🙂

Som tur är har vi världens bästa grannar som tillåter mig att använda deras kök så mycket som jag vill, så mat får jag i mig ändå (ni behöver inte vara oroliga).

För mat behöver man efter sex stycken fyra minuters älghufsintervaller i slalombacken utanför huset. Känslan efter första intervallen var precis samma känsla som efter en sprintprolog, mjölksyra och blodsmak i munnen. Det ska bli skönt att rulla lite lätt på rullskidorna i eftermiddag och skaka ur benen.

(Dagens lunch blev potatisbullar med rårörda lingon).

Apropå älg! Ikväll blir det älgköttbullar med potatismos till middag, men först träning som sagt.

Hoppas ni har en bra måndag!

Lina

Full fart i Seefeld

Lämna ett svar

Fyra och en halv av sex träningsdagar är nu avklarade på vårt träningsläger i Seefeld. Det har blivit riktigt bra träningspass med både kvalitet och kvantitet. Idag inledde vi dagen med ett backrace på ca. 2 ggr. 20 minuter där vi först startade med 30 sekunders mellanrum och därefter en omvänd jaktstart på andra racet. Sådana pass är riktigt roliga och ett bra sätt att kunna utmana både sig själv och varandra. Vi ångade på riktigt bra uppför backen och det verkligen rök om benen i regnet!

Regn var det dock inte igår utan då inledde vi dagen med att spana in omgivningen från byns högsta punkt, Seefelder Spitze, en riktigt fin tur och ett bra distanspass. Därefter körde vi ännu ett distanspass, men då på rullskidor. På kvällen kunde vi summera drygt 2200 plockade höjdmeter under dagen. Det gäller att passa på och utnyttja terrängen och de backar som vi inte har tillgång till på hemmaplan.

/Nina

Mycket väder

Lämna ett svar

I Seefeld är det sällan dåligt väder. Solen lyckas alltid titta fram även om det regnar eller snöar.

Så även i dag. Första passet sprang tjejerna i ett regn som först var ganska lätt, men som på något sätt ökade trycket uppifrån och man kunde se hur dropparna blev större och tyngre. Det var ett blött gäng som kom hem efter 2 timmars intervallträning i backarna upp till Rosshütte och Seefelder Joch. Det är en stigning på över 800 m som känns i kroppen, speciellt när man kör intervall.

Men, inga problem för tuffa tjejer. Humöret var på topp!

Glada tjejer på väg att attackera 800 höjdmeter. Foto:SkiProAm

Stavgång i Seefeld. Foto: SkiProAm

Som sagt, solen är aldrig långt borta i Seefeld. Andra passet blev en trevlig tremilstur på rullskidor i härliga omgivningar. Det blöta var som bortblåst!

Team SkiProAm i Seefeld. Foto: SkiProAm

På plats i Seefeld

Lämna ett svar

Vilket välkomnande! Seefeld har en speciell plats i mitt hjärta. Alltid lika trevligt att komma hit till Bergland Hotel.

På planen inför det här lägret står det glaciärträning, rullskidor, stavgång och löpning i fantastisk natur. Seefeld ligger på 1200 m över havet och glaciären på 2700 m.

Ole Jörgen och jag är nere några dagar innan tjejerna kommer på torsdag. Det är en del praktiska saker som ska ordnas inför tävlingarna i vinter och då är Seefeld och våra vänner på Bergland Hotel ett utmärkt utgångsläge.

När man kommer hit är det som att komma hem. Ett stort leende – och kul att ses igen från alla som jobbar här. Helt underbart. Vi har helt enkelt det bästa av två världar närmast våra hjärtan, – Idrefjäll och Seefeld!

På rätt väg med rätt hastighet?

Lämna ett svar

Det har varit kyliga dagar i Luleå och snöflingor har flugit i luften, vintern är nära nu och jag undrar vad som hände med sommaren? Det var så mycket jag hade tänkt göra som inte blev gjort, ändå mycket som faktiskt också hunnits med. På kort sikt är känslan ofta att jag inte hinner någonting, men på lång sikt åstadkommer man ändå en hel del.

Hösten 1994 kunde man skriva ett brev till sig själv som man skickade in för förvaring på postmuseet för att återfå brevet 20 år senare. Den här veckan fick jag tillbaka mitt brev och det var intressant att läsa om de tankar jag hade om framtiden, mina mål och vad jag ville göra. För 20 år sen idrottade jag inte aktivt och mina tankar om framtiden var som för många andra 15-åringar att resa, se världen, jobba utomlands, läsa på universitet, vara utbytesstudent och skaffa ett intressant jobb. Jag hade en plan om hur jag ville att mitt liv skulle se ut och jag kan konstatera att jag har gjort det jag då ville göra. Vägen har dock inte varit spikrak, jag har gått vilse flera gånger, hittat nya stigar som ibland blivit nya möjligheter och som från att ha varit ett sidospår blivit en huvudväg. Skidåkningen har blivit en sådan väg. Det som från början var en aktivitet för fina vinterdagar har nu blivit centralt i mitt liv och ett område där jag har många av mina nuvarande mål, krav och förväntningar som jag vill uppfylla.

Elitidrottare är ofta bra på att systematiskt arbeta mot sina mål, att identifiera sina styrkor och svagheter och vad som krävs för att nå dit man vill. Det skapas delmål på vägen och med jämna mellanrum stämmer man av att man är på väg åt rätt håll, t.ex. genom fystester eller testlopp. Tankesättet skiljer sig inte så mycket från ett projektarbete på en arbetsplats. Jag tror man har nytta av att även privat, vid sidan av idrott och arbete ha en liknande filosofi för sitt liv. Saker blir sällan bra om man inte gör dem bra. Samtidigt är det mycket enklare att hamna rätt och komma dit man vill om man vet vart man är på väg. Målet är viktigt och så är även vägen dit så ibland bör man stanna upp och reflektera över om man är på rätt väg och om man valt det bästa spåret.

Jag tror att jag håller rätt kurs för att nå mina mål, dessvärre för närvarande med en riskabelt hög hastighet p.g.a. allt jag just nu behöver hinna göra vid sidan av idrotten. Klarar jag första halkan utan att glida av vägen tror jag dock det kan bli en riktigt bra vinter.

Vart leder Din stig och färdas Du i rätt hastighet mot Dina mål?

/Nina

I väntans tider

Lämna ett svar

Det börjar närma sig säsongstart. Mycket jobb återstår, men vi är i fas.

I år kommer vi vara starkare som team än någonsin. Det första året blev en succé över all förväntan, trots att vi behövde lära känna varandra, anpassa oss till målsättningar och förutsättningar som varje åkare hade i teamet. Efter ett år känns det som vi har känt varandra alltid. En härlig känsla. Vi är starkare som team än någon gång.

Det är också riktigt kul att Emma Eriksson har anslutit till teamet. Hon är super stark och matchar de andra tjejerna väldigt bra. Och sedan att vi fått glada Mattias Hallquist som vallachef. Tror jag har sagt det tidigare, men Mattias jobbade senast med amerikanska skidskyttelandslaget. Han har redan full kontroll på skidorna och är mycket professionell i sin hantering av material och övrig planering. Känns tryggt.

Som ägare till teamet satsar vi allt på att se till att allt fungerar på bästa möjliga sätt. Att alla förutsedda och oförutsedda moment vägs in. Planerar resor, mat, boende. Förbereder logistik och bemanning på tävlingar. Allt ska planeras in i minsta detalj. Det börjar närma sig och pirret börjar kännas i magen.

Men först – samling och träning på hög höjd i Seefeld. Ser fram emot det!

Förkylning, punkterade lår och oktober.

Lämna ett svar

En veckas förkylning kom som ”ett brev på posten” efter vår lägervecka i Torsby. Det är bara dumt att spekulera i varför jag blev sjuk eftersom jag vet att det kan finnas många anledningar. Jag försökte mest tänka att ”Lina du har inte varit sjuk sedan maj!!” alltså ta det med ro och se det som en rejäl vilovecka innan sista växeln ska petas i inför säsongen.

Nu är jag på benen igen och tränar som vanligt. Förra helgen blev första fartpasset efter sjukdomen då jag sprang Mathias Fredrikssons Åre XCO, 9km terrängtävling i blöta myrar och lera som avslutades uppför slalombacke. Jag punkterade båda benen kan man säga då jag gick för ett spurtpris i starten samt att mina ben var ovana med den höga farten och belastningen. Nu en vecka senare och ett besök hos min naprapat Josefin börjar benen kännas bättre även om det fortfarande stramar här och där.

Att vi gick in i Oktober månad förra veckan känns helt sjukt men ändå himla bra måste jag säga. Jag längtar verkligen till denna säsong och jag längtar efter snön. Den här sommaren och hösten har verkligen gått bra för mig. Jag ångrar inte en sekund att jag flyttade upp till Åre, det har verkligen varit fantastiskt för mig på alla möjliga vis. Men först längtar jag efter vårt läger i Seefeld som vi reser till nästa torsdag!

Foto:Skiproam

Ha de fint så länge!

Lina