Författararkiv: Nina Lintzén

Sjukdagar mitt i sommaren

Förra veckan gjorde jag en halvårssummering av årets träning och konstaterade bland annat att jag som vanligt hade haft väldigt få sjukdagar. Endast fyra stycken till följd av en lindrig förkylning veckan mellan Marcialonga och König Ludwig lauf. För en dryg vecka sen började jag dock känna att något inte stod rätt till i kroppen och jag har sedan dess samlat in fler sjukdagar än jag sammanlagt haft de senaste två åren. Feber och halsfluss mitt i sommaren var verkligen inget som fanns med i planen!

Det är så klart aldrig kul att vara sjuk, men blir man det så finns det tider på året som hade varit mycket sämre för en skidåkare än nu i alla fall. Jag har valt att inte äta antibiotika då jag tror att det i de allra flesta fall för annars fullt friska människor är bättre för kroppen att få bli frisk på egen hand. Kanske tar det någon dag extra innan jag kan träna igen men det är min övertygelse att det i längden är något jag vinner på. Istället äter jag ingefära, blåbär och egna blandningar av blommor och blad. Många blommor är ätbara, finns för närvarande i överflöd på ängarna och snyggar dessutom till maten.

Så klart är det lite stressande att missa viktiga träningsdagar men samtidigt försöker jag se det positivt och att jag nu får tid över till andra mål i livet än skidåkningen, vilka inte kräver någon fysisk verksamhet utan istället tankeverksamhet.

Ha en skön sommar!

/Nina

Viloler

Tuffa Timmen

Idag anordnades Tuffa Timmen, en välgörenhetstävling för barn i Afrika, på en ö i Luleås skärgård. Momenten är att rulla vattenfyllda bollar, kånka bildäck och sandsäckar, springa hinderbana och annat kul. Tävlingstiderna varierade givetvis men för mig blev det 55 mycket kvalitativa minuter, med en snittpuls på 92% av max.

Jag paddlade ut och fick därmed även ett bra distanspass och en fin utflykt i kajaken på köpet. Sommarträning när den är som bäst!

/Nina

AdobePhotoshopExpress_0a769a14167e48af9299df68ccfe5c6f

Sommarträning med variation

Sommartemperaturerna lyser med sin frånvaro men som träningsväder kan det knappt bli bättre. Det bästa med sommarträningen tycker jag är urvalet av aktiviteter och möjligheter, samtidigt som det är ljust dygnet runt.

Även om rullskidor och i synnerhet stakning är det som har högst prioritet så tränar jag en hel del annat under sommaren. Att variera träningen och göra annat tror jag är givande och utvecklande även för skidåkningen. Som Solfrid skrev i ett tidigare inlägg är explosiviteten något vi jobbar med under barmarkssäsongen. Just explosivitet är dock något som aldrig varit min styrka och det är definitivt inte något som plötsligt bara infinner sig med åren heller. Några som däremot har en fenomenalt imponerande explosivitet är kanotisterna. Några av Sveriges bästa kanotister bor i Luleå och av dem tror jag att jag kan lära mig mycket och få nya idéer till träningen. Eftersom jag bor nästan granne med kanotklubben brukar jag paddla något pass i veckan på sommaren. Tekniskt har jag en lång bit kvar innan jag övergår från att kallas paddlare till att bli kanotist, men det är bra och rolig träning.

/Nina

Ett riktigt långpass

Idag fick jag sällskap av några träningskompisar och åkte ett riktigt långpass i Luleå. Efter Vasaloppet har jag faktiskt inte tränat något pass som varit längre än två timmar men idag stoppades klockan efter 3:40. Det är verkligen inte ofta som jag tränar så här långa pass, men med fint väder och bra sällskap går tiden fort.

 

 Långpass

Säsongen som var gick inte enligt mina förväntningar. Det är lätt att vara efterklok när jag vid en tillbakablick inser att det redan var under sommaren som det började gå åt fel håll. Några slag högre puls än normalt är inte så konstigt om man tränar hårt och har det lite stressigt med jobb och andra krav i livet. Att vara lite sliten under grundträningsperioden är också normalt. Den höga pulsen blev dock under hösten istället extremt låg, vilket hade kunnat tolkas som ett tecken på att jag blivit bättre tränad, då jag faktiskt hade tränat väldigt mycket. Istället var det totalbelastningen som var alldeles för hög. Det ledde till sömnproblem och en kropp som varken fysiskt eller mentalt var med på noterna, vilket givetvis inte var en god förutsättning för att prestera bra. Efter Vasaloppet bestämde jag mig därför för att inte tävla mer och låta kroppen få den vila och återhämtning som krävdes för att komma tillbaka i bra slag igen.

Bortsett från två motionslopp tränade jag under två månader bara relativt lätta pass på omkring en timme. Inga härliga toppturer i fjällen och inga långpass på skaren. En välbehövlig viloperiod som jag tidigare underskattat värdet av.

Nu är äntligen kroppen pigg igen, svarar bra på träning och återhämtar sig bra efter hårda pass. Det är en härlig känsla som jag hoppas behålla och genom att jag nu gör mindre av allt utom att äta och vila så ska det nog gå bra. Nu väntar en vilosöndag med hembakad morsdagstårta.

/Nina

 

 

 

 

Vårt första träningsläger för säsongen

En dag återstår på vårt första träningsläger för säsongen, ett bra läger där vi utöver träning även planerat inför det kommande tränings- och tävlingsåret. Den här säsongen är vi ett större gäng än tidigare, då både Sara är tillbaka i teamet igen och Emilia är med som nykomling.

DSC_0122

Vi är ett väldigt starkt team med bra sammanhållning som har kul tillsammans. Förutsättningarna för att vi ska göra en riktigt bra säsong den kommande vintern är mycket goda. Träningspassen har inriktats bl.a. på teknik, taktik och teamkörning samt styrka och explosivitet. Det är många små bitar i träningen som var och en fyller sin funktion och som alla är viktiga att planera in under barmarkssäsongen för att vi ska prestera så bra som möjligt till vintern. Just nu känns kommande vinter ganska avlägsen, speciellt då det flugit snöflingor i luften under dagarna och det även väntas snö imorgon, så årets vinter verkar inte riktigt ha släppt taget än. Med årsplaneringen framför sig inser man dock att tiden kommer gå väldigt fort. Träningslägren för året är inplanerade och där emellan finns en noga genomtänkt planering och struktur på hemmaplan för att både få till den träning som ska göras och livet vid sidan av. Vi är alla laddade, motiverade och redo för ett nytt träningsår!

/Nina

Bra träning på en timme

När jag kom hem till Luleå efter Ski Classics tävlingarna hade det inte bara kommit rekordmycket snö, även ljuset hade återvänt och det är väldigt skönt att nu kunna köra morgonpasset i dagsljus. De dagar jag ska träna kvalitetspass gör jag alltid det på morgonen då det är då jag är piggast och får ut mer av passet än efter en lång arbetsdag. Idag var det dags för ett bra och tidseffektivt intervallpass, ett upplägg jag kan rekommendera både för motionärer och elit.

Uppvärmning 15 min med några fartdrag.

Sedan 3 set á 10*(30/15sek) med 2.5 min vila. Här är det 30 sekunder riktigt hårt arbete som gäller (för mig var det idag stakning) följt av 15 sek vila, där pulsen inte hinner sjunka så mycket men återhämtningen hinner bli tillräcklig för att återigen kunna bomba på i 30 sek. Genom den här typen av intervaller kan man hålla pulsen hög under lång tid, samtidigt som farten under intervallerna är avsevärt högre än om man hade kört 7.5 min kontinuerligt arbete.

Avsluta med 15 min lugn åkning.

Ikväll blir det en lugn joggingrunda och sen väntar en vilodag innan det är dags för skidfix och tävling igen till helgen.

/Nina

CIMG5262

Laddar för La Diagonela i Zuoz

Efter att ha stått över Jizerska Padesatka i Tjeckien i söndags anslöt jag till teamet i måndags då vi åkte upp till Zuoz i Engadindalen där nästa deltävling i Swix Ski Classics går av stapeln på lördag, La Diagonela. Det är väldigt lite snö här men arrangörerna har gjort ett bra jobb och plogat ihop snö från ängarna så att det nu finns en knappt 15 km lång slinga. Spåret har både flacka partier och några trixiga backar där det gäller att stå på benen och inte halka utanför den relativt smala snöremsan samtidigt som man vill få med så mycket fart som möjligt. Vi kommer att åka tre varv för att sedan gå i mål i centrum av byn. Hittills har vi haft några alldeles strålande dagar med sol och några minusgrader. Imorgon väntas dock ett väderomslag och det talas om snömängder på upp emot en meter som ska falla under de kommande två dygnen. Det blir intressant att se hur det då blir med spårförhållanden m.m, men jag tror det blir en fin tävling i alla fall och det ska bli riktigt kul att vara med och tävla igen.

/Nina

altAs0dsOs6xuxon-sHLgHvJ5_Jn7lqYKcmvHIIIp8FKEVh

Göra om och göra rätt!

5457142_2578841

Idag tävlade jag, Britta och Lina i Piteå. 10 km klassiskt i hårda och isiga spår. För mig var tävlingen ännu ett stakträningspass och med detta underlag tror jag faktiskt inte att jag tappade något alls på att åka utan fäste. Däremot tappade jag osannolikt mycket utför och det var inte för att jag inte vallat skidorna och hade dåligt glid, tvärtom så gled det mycket fortare än jag vågade åka! Jag brukar vara feg utför men idag hade jag verkligen en demonstration i hur man inte ska åka skidor. Sen blev jag så stressad av all tid jag tappade utför att inte heller stakåkningen blev så bra som jag hoppats. Betyget jag gett mig själv för dagens insats blev underkänt men det positiva är att jag nu är oerhört laddad för att göra om och göra rätt! Det ska jag göra nästa helg då Swix SkiClassics drar igång i Livigno. Det blir kul!

/Nina

Nu har vi kört igång vintersäsongen!

mmdownload

Den här helgen har vi som många andra skidåkare kört igång vintersäsongen på riktigt. Ännu återstår några veckor till långloppssäsongen startar och förhoppningsvis kommer vi kunna träna bra på snö framöver och vara med på några kortare lopp för att komma väl förbredda till Italien i december. Det är med andra ord dags att säga stort tack till Elpex, som försett oss med bra rullskidor under den så viktiga barmarkssäsongen.

Medan Britta, Emma, Lina och Sara har gjort fina insatser i Bruksvallarna har jag istället valt att åka upp till Gällivare för att åka Vinterpremiären här. Tuffa banor och högklassigt internationellt motstånd gör att det blir riktigt bra tävlingar även här. För min del är syftet med den här helgen och de dagar jag sedan kommer stanna i Gällivare att få till träningspass med hög kvalitet. Idag stod det klassisk sprint på programmet. Som de flesta vet är jag ingen duktig sprinter, men med ovallade skidor sett till både fäste och glid så lyckades jag faktiskt göra min bästa sprinttävling någonsin då jag slutade på 9:e plats, samtidigt som jag fick åka fyra stentuffa stakintervaller så jag är nöjd med dagen. Nu laddar vi om och imorgon kör vi igen!

Damer före – igen…

Jag har fått oerhört många kommentarer på mitt förra inlägg och det tackar jag för. Ska försöka besvara några av frågorna och kommentarerna här.

Till att börja med ber jag om ursäkt om vissa män har tagit illa vid sig och ansett att jag nedvärderar deras prestation. Det var givetvis inte avsikten och jag är själv förespråkare för att ALLA ska sätta upp personliga mål som gärna ska vara höga men rimliga och genomförbara. Det kan alltså betyda att vinnaren av t.ex. Vasaloppet sett ur sin egen synvinkel inte har varit duktigare än skidåkaren som startade i led 8.

Då vi som elitdamer startar med herrarna är de herrar som åker i vår klunga elitmotionärer, inga amatörer vilket några män har poängterat. Det känner jag självklart till då bl.a. min bror är en av dem liksom flera av mina träningskompisar. De satsar väldigt mycket på idrotten och har precis i enlighet med en av kommentarerna jag fått, också satt upp personliga mål. De är jätteduktiga och ambitiösa och att de kombinerar idrotten med familj, jobb osv. är inte lätt, jag sitter själv i samma situation och vet precis vad det innebär. Jag menade inte i det förra inlägget att alla herrar förstör för oss, men jag har både tappat och kanske vunnit placeringar i spurtstrider av anledningen att herrar varit i vägen i spåret, jag har fått stavar avåkta, jag har åkt 85 av Vasaloppets 90 km med en och en halv skida efter att ha blivit nerslagen i spåret, jag har fått spottloskor i ansiktet och blivit huggen i ryggen med stavspetsar och ja, allt det har jag blivit av just herrar. Visst, det skulle kunna göras av damer också, kanske.

Har jag då aldrig haft nytta av att starta med herrarna? Ja, självklart har jag det! Jag har fått draghjälp av herrar i de klungor jag åkt och tappar man en klunga kommer ofta en ny bakifrån då herrarna är så många fler. Noterbart är dock att det ofta, till och med väldigt ofta, är en dam som är mest aktiv längst fram i klungan där hon åker.

Kommer det bli fler damer som åker de stora långloppen om damerna startar separat? Ja, jag tror det. Många av mina tjejkompisar som åker skidor och startar längre bak än led 1 på Vasaloppet överväger att inte åka alls om det inte blir en separat damstart.

Ser då inte damernas prestationer fåniga ut när vi som t.ex. på Årefjällsloppet startade före herrarna och sedan blev upphunna och omåkta? Skulle de som inte är insatta och förstår skillnaden mellan damer och herrars fysiska förutsättningar kunna bli än mer ointresserade när de ser att vi inte åker lika fort? Nej, jag tror absolut inte att det är så. Tvärtom så tycker jag att det blev väldigt uppenbart vilket steg framåt statusen på damlångloppen tagit de senaste åren. Det är bara den absoluta eliten som hinner ikapp oss. Segrartiderna mellan damer och herrar har krympt och fler damer är riktigt bra.

MEN, nu till det viktigaste av allt! Det är inget av ovanstående som Runis inlägg och frågan om huruvida damer ska starta separat eller inte handlar om!

Det vi i teamet vill är att tävlingarna ska bli rättvisa, att damerna ska bli synbara och att villkoren ska bli lika för damer och herrar. Problemet är inte att folk är ointresserade av damidrott eller att se ett fåtal damer göra upp i en spurt, problemet är att det i nuläget är så att sponsorer, media och publik får svårt att se oss över huvudtaget. Syns vi inte blir vi svåra att följa och även mindre attraktiva som reklampelare. Sponsorer behövs för att vi ska kunna satsa.

Det är lätt att tappa tråden, att ha åsikter om det som inte var utgångspunkten. Syftet med inläggen var att nu inför säsongsstart åter lyfta frågan och få igång en diskussion. Det känns som att vi är på god väg. Vart det leder återstår att se.

På tal om rättvisa så känns det orättvist att högre makter inte skänker oss snö och kyla så att vi får åka skidor nu. Ingen snö för skidåkning och för halt för att åka rullskidor. I vilken annan sport är möjligheterna att bedriva sporten obefintliga veckorna innan säsongsstart?! Det borde det verkligen bli ändring på! 😉

/Nina

TeamSkiProAm i tät i Årefjällsloppet. (Foto:Swix Ski Classics)