En månad med en ostrukturerad vardag har passerat. Ingen klocka som har ringt, inget träningsprogram att följa, inga hinder att äta chips och dipp oavsett dag och ingen stress att behålla formen eller jaga den för den delen heller. April – varje skidåkares ”semestermånad”.
Maj är här men jag är fortfarande inte i den efterlängtade rutinen ännu. Men jag längtar just nu ihjäl mig efter att bara få komma igång med träningen och strukturen igen.
När jag gick i mål på Årefjällsloppet släppte jag bara allt, säsongen hade varit lång och jag orkade inte tänka mer på skidorna, jag var mätt. Veckorna efter Vasan var kämpiga med en sjukdom som tog bort min fina form och jag fick istället gå varsamt fram för att kunna köra de sista tävlingarna. Genom att jag släppte allt där och då när jag passerade mållinjen i Vålådalen resulterade i att jag inte haft så mycket eftertanke till säsongen som var. De senaste dagarna har jag därför summerat vad jag egentligen presterade och vad jag gjorde på vägen dit, under hela träningsåret alltså.
När jag står för inför ett nytt träningsår vill jag alltid optimera allt för att året som kommer ska bli så bra som möjligt. Ibland behövs stora förändringar i träningen för att nå sina mål men i år känner jag att några större förändringar inte behövs genomföras. Jag känner mig trygg med den träningen jag genomförde förra året och det är små detaljer som behövs justeras enligt mig. Självklart ska nya delmål och mål sättas upp men det är en annan sak.
(Det är just detta jag längtar efter, springa på fjället!).
Första delmålet är att bli kvitt denna långdragna förkylning som jag drog på mig förra helgen. Sen ska jag ut på skaren och skejta och sedan ska jag komma igång med löpningen och förhoppningsvis kan jag köra mitt löptest upp till Copperhill så fort som möjligt för att få en check på vart jag faktiskt står just nu. Misstänker att det inte handlar om någon rekordtid men ändå viktigt för mig att få det svart på vitt.
Så genom att vi är igång med ett nytt träningsår i teamet så är vi också igång med ett nytt bloggår!
Lina