En sprakande blandning av höstens alla färger, frisk och krispig fjälluft att fylla lungorna med. Vinden som sliter tag i kläderna på toppen av berget vi just tagit oss upp på, högst där uppe väntar belöningen, ett landskap med sjöar, några renar, fjäll, fjäll och ännu mera fjäll breder ut sig under oss. Jag kan inte bli mätt på det, bara älska det, jag försöker ta in allt samtidigt, tittar långt bort mot horisonten och är lycklig att jag får vara just här, just nu. Jag blir att tänka på Lalehs låttext ”ja, jag var där, hur underbart var inte det, jag var nära, jag var där, en stund på jorden”

De sista veckorna har varit ganska tuffa, både fysiskt och psykiskt har jag känt mig trött och sliten, det har varit mycket tävlingar, vasastafetten, alliansloppet, olav skoglunds minneslopp, umeå trail halvultra och förra helgen, Toughest. Tävlingarna har varit både långa och hårda, jag har inte riktigt lyssnat på kroppen och tränat på lite för hårt under veckorna mellan tävlandet istället för att återhämta mig. Därför kom helgens avbrott väldigt passande.

Jag och Claes har varit i Grövelsjön och bott på Storsätra Fjällhotel, ett pris jag vann på Rajden i vintras! Det är otroligt fina träningsmiljöer där, men denna gång var det inte det vi var ute efter. Istället lämnades rullskidor hemma för att få ett avbrott från träningen och bara få vara, göra det vi ville för dagen, njuta av den otroliga naturen och den himla goda maten!

De första dagarna var vi ute och vandrade, trots lite dåligt väder var det skönt att bara få gå utan plan, utan tid, stanna där vi ville, äta sitt lunchpaket på en fin plats och inte styras av klockan. När vi kom tillbaka varvades bad i ån med bad i den varma badtunnan och bastun innan det var middag. Helt otroligt god mat har vi fått viltbuffé, röding, ren och hjortfilé och torskrygg.

I lördags blev det ändå lite träning då vi sprang en vända upp på storvätteshågna, det var en väldigt fin tur och fint väder, nästan ingen blåst och jättefina fjäll och stigar att springa på, 5 timmar bara flög förbi och den där trötta och slitna känslan jag haft tidigare i kroppen var som bortblåst, avkopplingen, fjälluften, maten och att bara få vara och få göra det med Claes gjorde nog sitt till!