månadsarkiv: juli 2017

Bortom fjälltoppar och solsken

Ofta delar vi med oss av våra fantastiska träningsupplevelser. Det är allt från härliga turer på skaren, bestigning av bergstoppar med hissnande utsikter till perfekt pistade spår med solen strålande bland trätopparna. Men ska sanningen fram, så är det bara ett fåtal av alla det pass som genomförs som kvalar in som ”Facebook eller Instagram vänliga”. Den största delen av träningen genomförs långt bortom vita fjälltoppar och solsken.

Visst är jag priviligerad som har möjligheten att till 100% få satsa på min idrott. Den dröm jag en gång hade om att kunna leva på att åka skidor, den befinner jag mig just nu i. Det är i långt och mycket ett häftigt, kul och fantastiskt liv som jag är både lycklig och tacksam att vara mitt i. Det ger mig tusentals upplevelser och erfarenheter som jag tvivlar på att jag fått i ett mera ”normalt liv”.

Men det val jag och flera andra gjort, att leva som elitidrottare, kräver också att vi ger tillbaka. Att ge tillbaka betyder prestera. För att prestera på de nivån som förväntas från olika håll och kanter krävs en otroligt stor insats. Tankar kring och genomförandet av träning, vila, kost och sömn finns hela tiden närvarande under årets alla dagar och dygnets alla timmar.

Alla de pass och rutiner som genomförs för att utvecklas och bli den bästa möjliga versionen av sig själv är som sagt inte med solsken i ögonen och vackra omgivningar i bakgrunden. Många timmar spenderas på mindre vackra asfaltsvägar, svettiga gymlokaler, korta konstsnöslingor och välkända elljusspår. En del av passen genomförs i spöregn, blåst eller snöstorm. Men där är vi inte lika snabba att dela med oss av våra upplevelser. Men vi är ändå där och genomför det som vi planerat och kanske är det det som gör oss till just elitidrottare.

Det finns dagar då jag ser träningen mer som ett jobb än som en ”förmån eller upplevelse”, något jag ska genomföra för att kunna leva upp till det som förväntas. Det finns också tillfällen då jag önskar att jag kunde följa med på de spontana påhitten eller resorna. Eller bara ligga kvar i sängen när regnet piskar mot fönstret.

Men den tiden kommer, just nu är jag inte där. Nu är jag mitt uppe i årets hårdaste träningsperiod, där timmar och mil samlas in för att ge de bästa möjliga förutsättningarna att prestera i vinterns tävlingar. För det är nog det som driver mig, det som får mig att träna trots avsaknad av både solsken och fjälltoppar, viljan att stå där, högst upp på pallen, som segrare!

Tips på resemål

Världen är stor och jag har besökt några länder och platser men långt ifrån alla.. Det finns så otroligt många fina ställen och platser att besöka runt om i världen. Vart ska man då välja att åka? Det beror helt och hållet på vad du är ute efter. Är det träningsplatser, solsemester, shopping? Tänkte i detta inlägg tipsa om platser i alperna i Europa som är värda att besöka.

Seefeld – En fantastisk mysig alport. Jag har varit här endast på vintern och det är svårslaget. Här finns upp till 12 mil långa längdspår, utförsåkning för den som gillar det. Det finns stort utbud av hotell och restauranger och du kan skida in på uteserveringarna och uppleva riktig vårvinter i januari. Dessutom går loppet Kaiser Maximilian Lauf där du kan utmana dig själv och åka ett av loppen i ski classic. Intrycket jag fått från Seefeld är att det är väldigt fint även på sommaren. Ett plus är att det inte är så långt från flygplatsen i München. Teamet väljer att ha Seefeld som bas även i år för här har vi närheten till allt.

Seisar alm – Också en mysig plats i alperna. Här har jag endast varit på sommaren och det är fantastiskt för löpning/vandring. Rullskidåkningen/cykel är lite sämre, finns bara en serpentinväg upp. Men för den som vill äta god mat och vandra/springa är det ett av de finaste ställena. Jag kan tänka mig att det är väldigt fint för längdåkning på vintern.

Val Senales – Är en plats för dig som vill träna, äta och sova.. Det är en liten ort med bara ett hotell. Det som Val Senales har är glaciären på 3000 möh. Vill man uppleva glaciärskidåkning är val Senales rätt ställe men att man kanske inte är där alltför många dagar som motionär då jag kan tänka mig att det blir lite enformigt. Jag skulle i så fall rekommendera några dagar där och sedan några dagar på någon annan ort.

Livigno – Här finns det bra vägar för rullskidåkning/cykel och fina vandringsleder. Livigno är större än Seisar alm och Val Senales och det finns lite mer att göra utöver träningen. Det finns stort utbud av butiker och restauranger och även nattklubbar för den som vill ha det. Det finns även down hill cykling och barnaktiviter.

Toblach – Här finns en jättefin rullskidbana och fina vandringsleder.

 

5 tips för att bli en bättre stakare

Utvecklingen i långloppen har gått fort. På bara några år har det utvecklats till att allt mer övergå till rena stal lopp. Den som är en god stakare har goda förutsättningar att stå sig bra. Förutom att eliten har övergått till att i stort sett staka samtliga lopp i Visma Ski Classics, har även många motionärerna också börjat välja att gå med blanka skidor. Så här kommer då 5 tips på hur du kan förbättra din stakförmåga och bli en bättre stakare.

  1. Staka hela passet- Vi blir bra på det vi tränar, så staka mycket. Bestäm dig för att staka ett helt pass oavsett om det kommer branta uppförsbackar. En hel del sitter i våra mentala spärrar, så bevisa dig själv att det går att staka ett helt pass, eller en brant uppförsbacke.
  2. Lägg in några bålstyrkepass/vecka- I stakrörelsen är en stark bål viktigt. För att få ut maximalt med kraft och hålla en god teknik är bålstyrkan avgörande. Bålstyrka kan köras med TRX-band, plankan av olika slag, med pilatesboll och med cirkelträning, typ situps, fällkniv mm.
  3. Filma dig själv- Att se sig själv åka rullskidor/skidor kan ibland vara en aha-upplevelse. Ofta har vi en egen uppfattning om hur det ser ut när vi åker. Så att få se hur det verkligen ser ut på film kan vara väldigt nyttigt. Utifrån det kan du sedan se vad du gör bra och vad du kan förbättra.
  4. Lär dig av andra- För att utveckla sin egen teknik kan det vara stor hjälp att se på andra som är duktiga på stakning. Kolla på filmklipp eller åk med/bakom någon och försök att efterlikna deras rörelser
  5. Kör hårda stakpass- För att utveckla sin stakning ytterligare ett snäpp kan det vara en idé att även köra stakintervaller. Det är när vi pressar oss det lilla extra som kroppen utvecklas. Att staka i hög fart och att orka hålla ihop en god teknik när mjölksyran kommer är viktigt att träna på för att kunna göra det i tävlingssammanhang. Välj den typ av intervaller som passar dej, korta eller långa, eller blanda dem. Jag kör allt ifrån långa drag på uppemot 20 minuter till kortare typer, t.ex. 15sek arbete/15 sek vila.

Kör hårt och våga utmana dig själv!

Västbranten upp 2017

Sommaren kom äntligen och solen värmde när 2017 års upplaga av Västbranten upp arrangerades på Idre Fjäll igår.

Starten gick från tunnelbacken och upp via västbacken till Charlies Restaurang och sedan klätterettappen upp till målet på toppen vid Restaurang Utsikten. Bra kämpat!

Vi tackar Idre Fjäll och alla som ställde upp så att detta åter blev succé. Många ser fram emot att slå sin egen tid nästa år. Vi ses i backen och ha en fortsatt trevlig sommar!

Här är resultatlistan.

 

Här är några bilder från dagen.

 

 

 

full fart..

Dagarna har rullat förbi i en rasande fart. Förra veckan var jag och Hedda i Åre och tränade några dagar. Det är så lugnt och skönt att komma dit och inget som stör utan bara fokus på träna, äta och sova. När man är hemma kan det lätt bli massa måsten som ska göras eller jobb.. Jag jobbade en del i våras och tänker jobba till hösten  när jag drar ner på träningen en aning men nu under sommaren tog jag inte på mig något jobb. Hur som helst så hann vi med ett stavgångsintervallpass, impulspass på rullskidorna och jag sprang en del fjällturer (hedda är skadad och kan inte springa så jag fick springa själv). Tycker det är väldig bra att springa/gå upp på skutan och sedan ta liften ner, för att spara på knäna osv samtidigt som man får plocka massa höjdmeter. Vi avslutade i fredags med att köra frösötornet, pappa ställde upp och skjutsade det blev 5 vändor upp. Jag stakade tre gånger upp och två med digonal, systrarna körde skate. Hedda fick vänta några sekunder på toppen av backen men det går att få det ganska jämnt genom att ha olika rullmotstånd på rullskidorna. Min yngsta syster åkte på tävlingsrull och det gör att hon hängde med och körde ifrån mig som staka. (Backen tar drygt 10 minuter.)  I lördags hade vi träningsdag med klubben och körde 9 mil stakning, jag väggade på slutet och har varit lite sliten sedan dess. Det gick fort periodvis av passet och det i kombination med mycket timmar och två tuffa fartpass tidigare i veckan gjorde att jag fick slita delar av passet. Märker verkligen hur mycket energi ett sådant pass kostar.. Som tur var hade vi ett bullstopp Bredbyn där det serverades nybakade kanelbullar och massa andra gosaker.

 

Suddiga bilder från intervallpasset i fredags, pappa satt i bilen och filma därav kvaliten.

Ramsau, där tiden går av sig själv

Sedan tre dagar tillbaka befinner jag mig i Ramsau tillsammans med Claes. Här har jag varit två gånger tidigare  och kommer garanterat tillbaka flera gånger. Ramsau ligger i de Österrikiska alperna, mitt emot det kanske mer kända Schladming. Jag älskar denna plats och det är så enkelt att få till bra och mycket träning. Tiden bara går av sig själv på detta underbara ställe.

Träningsmöjligheterna här är som sagt helt otroliga. Långa serpentinvägar slingrar sig uppför bergen och passar utmärkt för långa intervalldrag på rullskidorna. Vill man åka på en rullskidsbana finns det de också. Det bästa är nog ändå alla vandringsleder som går bland bergstopparna. Här kan man springa olika rundor varje dag och plocka hur mycket höjdmeter som helst. Det går även att åka skidor på glaciären här. Vid denna årstid blir det dock väldigt mjuka spår tidigt på förmiddagen. Så detta år har jag inte ens med skidorna. Är man däremot här på hösten är spåren helt fantastiskt bra hela förmiddagen. Men som sagt valde jag att bara köra barmarksträning denna gång.

Hittills har vi hunnit med två långa turer i bergen, det ena med skidgångstavar och det andra utan. Idag körde vi ett hårt pass med stakning, från dalen upp till toppen. Det var riktigt brant och i vissa serpentinsvängar stod det nästan helt stilla. Men efter många stavtag och en hel del mjölksyra kom vi till slut upp. Innan vi gav oss ut på eftermiddagens löptur tog vi en vända till Ramsau Beach. Det var välbehövligt för att svalka av sig lite. Det är närmare 30 grader varmt på dagarna, men jag klagar inte utan fortsätter att njuta av vädret, träningsturerna, bergen och sällskapet!