månadsarkiv: januari 2015

Brittas Marcialonga!

Eftersom långlopp pågår under så lång tid hinner man tänka mycket under ett lopp samt att  både kropp och skidor har sina toppar och dalar. Alla lopp är olika och det är något som gör loppen väldigt roliga att åka. Jag tänkte därför försöka beskriva hur Marcialonga kändes och vilka tankar som fanns med mig under hela loppet.

Jag var väldigt laddad innan start och kände att banprofilen passar mig bra samtidigt som formen har varit på uppåtgående den sista tiden. Lite nervös för hur det skulle fungera i starten men ändå rätt lugn minuterna innan och nöjd med förberedelserna. När starten gick var det full fart från början. Åkte så fort jag kunde och hoppades att farten skulle sänkas så småningom. Kom iväg ganska bra och efter första kilometern var jag och Laila Kveli tillsammans med ca 10 sekunder upp till Katerina Smutna. Farten var hög så det fanns inte så mycket att fundera på annat än att hänga med så länge som möjligt.

Britta

Foto: Magnus Östh Swixskiclassics

Skidorna fungerade bra och tyckte också att jag fick till tekniken rätt bra. Avståndet framåt hölls sig ganska stabilt ända tills nästan halva loppet då jag lyckades gå ikapp. Laila hade då släppt några kilometer tidigare så nu kunde jag slappna av lite och ligga med i den klungan som jag och Smutna åkte i. Farten kändes lagom och tankarna var väldigt positiva då jag kände mig ganska pigg och avståndet bakåt började närma sig minuten. Men när vi hade ca 12 km kvar till mål så gick min stav av i en kurva och utan fäste under skidorna är det lite knepigt att ta sig framåt. Fick dock en ny stav ganska snabbt som jag kunde byta till en i lagom längd vid vår nästa vätskekontroll. Men nu blev det att försöka jaga ikapp själv istället för att ligga med i klungan och ladda för sista backen.

Med ca 4 km kvar till mål var jag nästan ikapp, men då kom en större klunga ikapp mig bakifrån med flera av de andra tjejerna i. Nu rejält mycket tröttare än vad jag var några km tidigare blev det mycket negativa tankar då jag istället för att köra om segern inte längre låg på pallen. Tog mig upp för backen och i mål med mycket blandade känslor. Nöjd med formen, känslan, skidorna och hur jag la upp loppet. Men samtidigt så besviken att det ska strula med staven just den gången jag var på väg mot ett riktigt bra lopp. Men så är det i idrotten och förhoppningsvis kommer det loppet då allt  istället går min väg på slutet.

Nu är det att ladda om för König Ludwig Lauf på söndag och efter loppet kommer en av de andra tjejerna att berätta hur loppet såg ut just för dem i deras huvud.

Britta.

Smartfish är bra för oss

I september började vi dricka Smartfish, det visade sig vara ett klokt beslut.

Smartfish innehåller de viktiga Omega-3 fettsyrorna EPA och DHA som finns i fisk. Smartfish innehåller även mjölkprotein, så om du inte är allergisk mot mjölkprotein, – kör!

Det är en produkt som för oss har varit helt fantstisk, så vi delar gärna med oss av information och erfarenheter.

Lite fakta från Smartfish:

”Under hårda träningspass utsätts kroppen för stress som ger en oönskad ökning av inflammation i kroppen. Inflammationen bidrar till att sänka immunförsvaret. De marina omega-3 fettsyrorna DPA och DHA har anti inflammatorisk verkan på kroppen och bidrar till att stärka immunförsvaret. I förbindelse med träning har ett ökat intag av EPA och DHA fettsyror visat sig kunna minska stelhet i muskulaturen, bidra till muskeluppbyggnad och bromsa inflammationsbesvär orsakade av träning. Immunförsvaret stärks och chansen för att bli sjuk och skadad reduceras.

Studier genomförda på friska, tränade kvinnor och män har visat att högre doser med de marina omega-3 fettsyrorna EPA och DHA ger bättre muskelproteinsyntes, och bidrar därmed till ökad muskeluppbyggnad vid träning. (1)

Intag av högre doser EPA och DHA har visat på mindre träningsvärk efter styrketräning (excentrisk träning) hos friska, vuxna kvinnor och män. (2) Samma studie visade även att de deltagarna som fick högre doser av EPA och DHA klarade av fler repetitioner.” Du kan läsa mer om Smartfish här.

Inom kort kommer du få möjlighet att beställa Smartfish direkt hem till dig i Sverige. Vi säger givetvis till när det är klart! Men, om du inte kan vänta: Skicka en förfrågan till:  info@skiproam.com, och vi lotsar dig rätt.

(1) Smith Gl, Atherton P, Reeds DN Mohammed BS, Rakin D, Rennie MJ, Mittendorfer B. Omega-3 polyunsaturated fatty avids augment the muscle protein anabolic response to hyperinsulinaemia-hyperaminoacidaemia in healthy young ande middel-aged men and women. Clin Sci (Lond). 2011 Sep;121(6)267-78.

(2) Jouris KB,McDaniel JL, Wiess E. The effect of omega-3 fatty acid supplementation on the inflammatory response to eccentric strength exercise. JSSM (2011). 10,432-438.

"Jag använder Smartfish för att det är en bra produkt som hjälper till med återhämtningen och är enkel att ta med. Smartfish gör det enkelt för mig att se till att jag återhämtar mig bra efter träning och tävling."

”Jag använder Smartfish för att det är en bra produkt som hjälper till med återhämtningen och är enkel att ta med.
Smartfish gör det enkelt för mig att se till att jag återhämtar mig bra efter träning och tävling.”

"Bank i bordet. Etter at jeg startet med Smartfish i september-14 har jeg ikke vært syk en eneste gang. Rett etter harde intervaller og langturer tar jeg alltid en Smartfish for å starte restitusjonen umiddelbart. I perioden der jeg er sliten tar jeg en ekstra Smartfish og føler at den bygger opp immunforsvaret igjen. Produktene er dessuten enkle å innta, og de smaker godt."

”Bank i bordet. Etter at jeg startet med Smartfish i september-14 har jeg ikke vært syk en eneste gang. Rett etter harde intervaller og langturer tar jeg alltid en Smartfish for å starte restitusjonen umiddelbart. I perioden der jeg er sliten tar jeg en ekstra Smartfish og føler at den bygger opp immunforsvaret igjen. Produktene er dessuten enkle å innta, og de smaker godt.”

"Jag dricker Smartfish för att undvika långdragna sjukdomar som tidigare har varit ett stort problem i min karriär. Med Smartfish bygger jag både upp mitt immunförsvar samt påskyndar återhämtningen efter hårda pass och tävlingar".

”Jag dricker Smartfish för att undvika långdragna sjukdomar som tidigare har varit ett stort problem i min karriär. Med Smartfish bygger jag både upp mitt immunförsvar samt påskyndar återhämtningen efter hårda pass och tävlingar”.

Resan har rullat vidare!

Igår packade vi ihop väskan igen och lämnade ett fantastiskt vintrigt och solbadande St. Moritz och rullade vidare mot Italien och Moena.

Tävlingen i lördags blev både ris och ros för teamet, men mestadels ros! Vallarna gjorde ett fantastiskt arbete med tjejernas skidor i de svåra förhållandena med den fallande snön. Nina påstod efter loppet att hon aldrig upplevt så bra glid under sina skidor och gled till och med i från många av herrarna, kul! Britta gjorde ännu ett fint lopp i cupen men hade otur och stod på nästan på andra varvet och tappade då täten och förmodligen också en pallplats, men ännu en 4:e plats innebär att Britta fortfarande har häng på pallen i den totala cupen med sin 4:e plats. Jag själv (Lina) fick ställa in starten på morgonen då kroppen inte kändes helt hundra och pulsen var väldigt hög, väldigt tråkigt när man har laddat för ett lopp i en hel vecka. Solfrid upplevde att höjden spelade ett litet spratt med henne för dagen och det var därför svårt för henne att få till den bästa känslan i kroppen. Summan av det hela är att teamet gjorde en fin laginsats ännu en gång med placeringarna 4, 10 och 12:a. Men självklart vill vi mer, målet är ju pallen!!

Upplägget inför Marcialonga som är på söndag ser lite olika ut för oss tjejer i teamet. Vallarna har åkt hem för att jobba och ladda upp batterierna och kommer tillbaka till helgen. Britta har även hon åkt hem för att fylla på med lite ”hemmaenergi” genom  att sova i sin egna säng och träffa hennes dotter Emilia. Solfrid kommer att ta ett break från denna helg och satsar för fullt mot König om två veckor. Och på plats i Italien redan är jag och Nina och laddar för tävlingen på söndag.

Snöläget här nere är inte det bästa. Spåret där banan kommer att gå ser ut som en ”vit orm” som slingrar sig ned över byarna. Vi har läst på arrangörens hemsida idag att banan kommer att kortas ner till 56km istället för den ursprungliga distansen 70km på grund av snöbristen. Men man måste ju ändå säga att de har lyckats att producera mycket snö då det endast är konstsnö på de 56km som vi kommer att köra.

I eftermiddag har vi lite olika aktiviteter, Nina kommer att träna ett andra pass uppe i Alochet (1700 m ö.h.) där det finns gott om snö (ca 15 min från vårt boende) och jag å Ole Jörgen ska ta en kaffe på byn och förbereda kvällens middag och sedan skämma bort Nina.

WP_20150119_012[1]

(Bild från förmiddagen).

Ha de!

Lina

Laddar för La Diagonela i Zuoz

Efter att ha stått över Jizerska Padesatka i Tjeckien i söndags anslöt jag till teamet i måndags då vi åkte upp till Zuoz i Engadindalen där nästa deltävling i Swix Ski Classics går av stapeln på lördag, La Diagonela. Det är väldigt lite snö här men arrangörerna har gjort ett bra jobb och plogat ihop snö från ängarna så att det nu finns en knappt 15 km lång slinga. Spåret har både flacka partier och några trixiga backar där det gäller att stå på benen och inte halka utanför den relativt smala snöremsan samtidigt som man vill få med så mycket fart som möjligt. Vi kommer att åka tre varv för att sedan gå i mål i centrum av byn. Hittills har vi haft några alldeles strålande dagar med sol och några minusgrader. Imorgon väntas dock ett väderomslag och det talas om snömängder på upp emot en meter som ska falla under de kommande två dygnen. Det blir intressant att se hur det då blir med spårförhållanden m.m, men jag tror det blir en fin tävling i alla fall och det ska bli riktigt kul att vara med och tävla igen.

/Nina

altAs0dsOs6xuxon-sHLgHvJ5_Jn7lqYKcmvHIIIp8FKEVh

Jirzerska: Fem(nomenal), Syv(sover), Ti(dstap)

Dagens løp i Tsjekkia endte med en storførnøyd Britta på 5. plass, en halvtrøtt Lina på 7. plass og en tidstapende start gjennom Solfrid på 10. plass. Vi er fornøyde, selv om pallplassen glapp.

Britta er ikke langt unna Seraina Boner på tredje, og mener hun har gjort et av sine aller beste langløp. Vår beste løper prøver å henge på Smutna, Ishida og Boner i bakkene, men innser etterhvert at det blir for tøft – deretter blir det å gå alene, før Laila Kveli og Annika Løfstrøm henter henne inn og glir ifra på stakeski. Helt på toppen av stigningene ved 31km klarer Britta derimot å hente inn duoen foran seg, og hun klamrer seg fast slik en innbitt Britta kan. Etterhvert får jentene selskap av en dravillig Jerry Ahrlin, Løfstrøm slipper, og kampen om fjerdeplassen står til slutt mellom Kveli ogBritta. Førstnevnte trekker det lengste strået på blanke ski, mens Britta med klister under skiene bekrefter at hun virkelig er på gang og blir farlig utover sesongen.

Lina gjør nok et solid løp. Etter en heftig reise ned til Berlin i går, hvor flyet var forsinket og kompanjongen som skulle kjøre leiebilen ikke kom med flyet, måtte hun vente på sjåfør og fikk lite søvn. Lina sov så lenge som mulig i morges for å være best mulig oppladet til rennet. Med tanke på gårsdagen og de få timene med søvn er det imponerende at hun presterer så bra. Hun slipper teten etter fem-seks kilometer og blir gående store deler av løpet alene. En sliten Lina gir alt og staker for å holde jagende løpere bak seg den siste delen av løpet og ender til slutt som nummer syv.

Solfrid hever seg fra LaSgambeda med dagens tiendeplass. Hun velger en annen smøringsvariant enn de to andre jentene, noe som sannsynligvis gjør at hun mister festet og slipper teten etter bare noen km, men får til gjengjeld bedre glid. Tidstapet i starten er rett og slett for stort. Likevel er det positivt med en sterk avslutning, og det er alltid inspirerende å henge på klynger med gutter noen hundre meter og å hente jenter på slutten.

Oppsummert har vi alle tre hatt gode opplevelser. Støtteapparatet har bidratt med skitesting, smøring, drikkelanging, kjøring og godt humør. Mathias, Gurran og Jonas + deres tsjekkiske venninne på drikkepost fortjener all mulig honør. Dere klarte dere utmerket, selv når teamsjefen strandet i Stockholm og fru System og Orden (Runi) er hjemme.

 

Utveckling av stakningen


Igår körde jag ett teknikpass med Fredrik Uusitalo som gav en sådär härlig känsla när tekniken sitter och man kan börja jobba vidare på att utveckla den mer.  Att vi tjejer har börjat staka hela vägen i flera av långloppen tror jag inte att det var många som trodde för några år sedan. Men jag tror ändå att vi fortfarande har mycket att jobba på teknikmässigt och en hel del att lära av killarna som ännu ligger lite före i utvecklingen av långloppen. För att kunna staka snabbt ett långlopp är det viktigt att kunna anpassa tekniken till de olika partierna på banan. Den bästa behärskar att staka både där det är brant uppför, länge uppför, kunna spara energi på lätta partier och sedan också kunna staka riktigt snabbt i en spurt vilket sätter stora krav på att tekniken sitter. Att för mig som är ganska ny på det här med långlopp få höra hur killarna tänker, för att sedan fundera vad som passar mig  och hitta en teknik som jag tror tar mig så fort fram som möjligt är väldigt intressant. Vi tjejer har lite andra förutsättningar styrkemässigt i överkroppen än killarna, men jag tror att fler tjejer kommer staka mer under de närmaste åren. Samtidigt anser jag att den bästa åkaren är den som behärskar alla tekniker och är så stark att den kan gå ifrån med fäste uppför och sen också staka riktigt fort på platten. För mig är det en bit kvar dit då jag tycker att det är väldigt svårt att få till tekniken så skidorna sitter när jag kör diagonal länge och börjar bli trött. Men tur att det finns saker att jobba på så att det går att utvecklas.

Imorgon blir det resa ner till Tjeckien och Jizerska som är först ut av fyra helger på rad av långlopp.

britta höjd

Uppe med tuppen!

Kroppen är lagom sugen på att gå upp när klockan ringer vid sex på morgonen, men när man har fått två koppar kaffe och träningskläderna har åkt på känns allt lite bättre. Under julen fick vi snö och fina skidspår här i Björnen men vid nyår kom årets töväder med blåst, regn och massa plusgrader. Nu har det blivit minusgrader igen och även snö, men det kryllar inte av skidspår ännu och det gäller därför att hitta sina egna lösningar på problemet eller inte ens tänka att det är ett problem.

Nåväl förra veckan testade jag att köra ett skejt a2 pass på transportlederna upp i pistsystemet och det funkade fint. Så därför bestämde jag mig för att köra ett klassiskt intervallpass idag i samma terräng. Det gick bra trots att det inte fanns några spår, det är ju ändå så man åker större delen av året på rullskidorna. Men det enda kravet för denna typ av pass är att man är uppe före alla utförsåkare, kabinbanan öppnar vid nio så innan dess gäller det att vara klar för att inte krocka. En pannlampa på huvudet är också bra att ha med sig då solen ännu inte har gått upp:) Utförsträning får man på köpet när man ska ner igen, super kul!

bild-270

På toppen av ”intervallbacken”, vi plockade 500 höjdmeter från starten.

Det blev en god brunch med skones, ägg å bacon och kaffe när vi kom hem igen. Tack för sällskapet i backen Ann, Andreas och Gurra, det gjorde vi bra!

Nu får det bli en liten tupplur innan lunchen.

Lina