månadsarkiv: september 2013

En-dag-på-jobbet

– Britta såg nästan obesvärad ut efter hårt intervallpass…

Britta tränar intervall på bana med Universitetet i Östersund. (Foto:SkiProAm)

Vi åkte en snabbvisit till Östersund för att hälsa på Britta på jobbet. Det är alltid trevligt att mötas på hemmaplan!

Denna dag var det stakning intervall på bana på schemat. Britta tränar tillsammans med Universitetet i Östersund. Vilket ös, det blev! Först 3000 m, sedan 2×200 m, sedan 2×400 m, sedan 2x400m, 4×800 m, 2x400m, för sedan att avslutas med 2×200 m.

Skidorna rullar fruktansvärt tungt på banan, så att för att få upp farten krävs urstark muskulatur. Vi kunde konstatera att Britta hängde med längst fram hela tiden. När passet var slut var det fler av killarna som låg ner och frustade, medan Britta såg nästan obesvärad ut. Lovar bra! Jättekul att få del av de dagliga jobbrutinerna utanför samling.

Vi belönades med en trevlig lunch hemma hos Britta sedan, lagad och serverad av Jonas och dotter Emilia. Mycket gott!

DSC_0055

 

Skidcoach-utbildning

TEAM SkiProAm utbildar skidcoacher i samarbete med Svenska SkidförbundetNu har du möjlighet att följa vår skidcoachutbldning som vi anordnar i samarbete med Svenska Skidförbundet. Är du tränare i en skidklubb eller har eget företag inom hälsa och önskar bredda med skidlektioner är detta ett unikt tillfälle att få det senaste inom skidteknik.

Att bli certifierad av Svenska Skidförbundet ger dig den nödvändiga kvalitetsstämpel som visar att du innehar kvalifikationerna som behövs för att lära ut rätt teknik och skidglädje. Kursen går över 6 dagar, fördelade på tre tillfällen med start den 16-17 november 2013.

Läs mer om utbildningen här: INBJUDAN Skidcoach-utbildning

Bakhalt i Skidtunneln?

Snön reagerar på festvallan och talar om för dig om du gjort rätt!

Servicechef Olle i Skitunneln. Vallatips! (Foto: SkiProAm)

Hur många gånger har vi inte gett oss ut i spåren och haft bakhalt, varpå vi lägger på en varmare valla. Resultatet blir så som ofta att vi i minuter står och slänger oss med alla de svordomar vi inte lär barnen och försöker skrapa av skidorna, ifrysning!? Bara för att du har bakhalt behöver du inte ha valt fel valla under skidorna!

Lär dig rutinen att ta av dig skidorna och se på hur snön reagerat mot fästvallan.

Rätt valla - lägg på mer! (Foto: SkiProAm)

Enkel regel:

  • Är skidan helt blank ifrån snö, du har helt säkert bakhalt och behöver välja en varmare valla.
  • Har snö fastnat i fästvallan, går att lätt skrapa bort med handen? Men du har inte tillräckligt fäste? Lugn du har valt rätt valla! Lägg på fler lager för att uppnå tillräckligt fäste!
  • Har snö fastnat, men går ej att lätt skrapa bort med handen? Inte så kul. Du har valt en för varm burk och behöver täcka den med en kallare, ev också sickla bort den  gamla vallan. Detta gäller oavsett om du tränar inomhus i skidtunnel eller utomhus i naturspår. Lycka till!

Au, jeg er skadet!

… Å komme tilbake sterkere enn før skaden.

Skärmavbild 2013-09-22 kl. 22.41.14I mai gikk jeg regelrett på trynet på rulleski, brakk et kjevebein og var forslått både her og der. De siste tre ukene har jeg slitt med en senebetennelse i høyre arm. Da gjelder det å tenke alternativt.

For egen del har jeg brukt den siste perioden til å høyne oksygenopptaket gjennom rolige løpeturer og fire tøffe intervaller på beina. Sist helg utfordret jeg fattern (og meg selv) med en seks timers lang løpetur – ingen hverdagskost for ei Oslo-jente, men en grense ble brutt. Jeg har gått på rulleski uten staver – en utfordring for balansen og noe jeg er helt sikker på at gir meg bedre koordinasjon. Jeg har syklet, noe jeg ellers ikke gjør i treningsarbeidet – det gir variert trening, naturopplevelser og styrke til beina.

Nå er jeg supermotivert for å trå til med noen tøffe stakeøkter igjen. Motivasjon er som kjent viktig for å bli bedre. Det motiverer også at Annika vant SM på rulleski på søndag og å vite at de andre jentene på laget legger ned et solid stykke arbeid. Sammen er vi sterke, og av skader blir vi sterke!

P.S.: Etter at dette ble skrevet, satte Solfrid ny pers med 28 sek på klubbens staketest over 5 km. Av skader blir man sterkere…

Tävlingar hela helgen.

Tävling lördag och söndag. På vintern tävlar vi dubbeltävling nästan varje helg men under sommaren och hösten så händer det inte så ofta. När jag satt med veckans träningsplanering förra veckan frågade jag mig själv en extra gång om jag verkligen skulle köra två race på en helg, min fråga var ”blir det för tufft”. Men så tänkte jag, jag tävlar ju för tusan dubbla tävlingar under nästan hela säsongen så klart jag pallar med det nu också. Och så fick det bli!

Igår var det premiär för SSAB-rullen 13km masstart klassiskt, det blev nästan bara stakning under loppet vilket passade mig bra både för att jag gillar att staka och för att överkroppen svarade bra när jag ville trycka på lite extra. Jag var mån om att hålla ett högt tempo genom hela loppet och hjälpte därför till att dra ganska så mycket för att bytena skulle bli effektiva och för att farten hela tiden skulle hållas uppe. Sara var också med och körde vilket var roligt!  Om ni vill är intresserade av resultat och andra saker kan jag tipsa er om att gå in på falunborlänge sk:s hemsida.

Idag var både jag och Sara och sprang en löptävling i Sundborn, vi båda sprang 9km. Sara sprang på en tid strax över 35min och jag landade på en tid över 37min. Jag hade även en bra känsla i kroppen likasom igår och kunde hålla ett bra och jämt tempo genomgående under loppet. Samma här, vill ni se resultat från loppet rekommenderar jag er att besöka Sundborns GOIF:s hemsida.

Foto: Emma Eriksson

Jag hoppas ni där ute också har haft en bra träningshelg och ser fram mot en ny vecka med härliga utmaningar.

Lina

VM i Bad Peterstal – en stor upplevelse

Jag kände mig väldigt pigg i början och upp till första serpentindelen…

Nu är jag hemma från rullskids VM i Bad Peterstal. En fin liten ort som ligger i området Schwarzwald. Här har jag bott på ett väldigt mysigt och fint hotell med god mat.

Bad Peterstal (Foto-Annika Löftsröm, Team SkiProAm)
I söndags körde jag min distans, backracet. Det hade varit storm under natten och mycket regn så asfalten var väldigt blöt när starten gick.
Detta gjorde att man inte fick så värst bra fäste med tävlings hjulen. Backen startade nere i byn och slingrade sig sedan upp för ett berg på 11,3km.

Det var en lång utmanande backe som började med en lättare lutning där man körde stakning och stakning med från skjut. Efter ca 5km började själva backen kan man säga där det började branta på rejält med 2 serpentin delar.

I starten så drogs farten upp direkt där det var ryskt och tyskt i täten.
Jag kände mig väldigt pigg i början och upp till första serpentindelen, där jag hängde med Katrin Zeller och de 2 ryskor som fanns med. Men sedan skruvades farten upp ett hack till och jag tog i allt jag kunde och det blev en lucka till de bästa där framme.  Jag slutade 6a och är ganska nöjd med den placeringen.

Har varit en stor upplevelse här nere i Tyskland,  väldigt vackert område och det har varit super roligt här. Ett ställe som jag skulle kunna tänka mig åka till igen.

MVH Annika

Veckans tuffaste

Tosseberget, Värmlands alpar, utmanade disciplin och viljestyrka idag.

Trots lite småregn och dimma var det aldrig någon tvekan om vad som skulle göras i förmiddags. Det stod ju på schemat. – Man gör det man sagt att man ska, helt enkelt, sade Sara när vi snabbt som ögat skjutsade ner henne för att påbörja en ny klätteretapp.

Det här var veckans tuffaste träningspass. En kamp mot mjölksyra och lungkapacitet. En backe, som på vissa ställen är så brant att vi nästan fick svindel när vi gick ut ur bilen för att fotografera. Att ens klara den en gång skulle räckt för många. Våra tjejer ”forsade” uppför – 4 gånger.

Vi är även mycket imponerade och tacksamma för  det hänsyn och stöd som visades oss av Tossebergets gäststuga, arbetande timmerbilar och andra som behövde jobba längs vägen just idag. Samtliga lät oss passera med största smidighet utan hinder för vår uppgift. Jag noterade en skylt StoraEnso. Tack ska ni ha!

Nöjda tjejer efter sista körningen uppför backen.

På toppen låg de som slakt efter sista gången, men efter fem minuter såg de helt oberörda ut. Då var det dags att köra ner igen och ”åka av sig” mjölksyran på träningshjul i ca 30 minuter. Sedan lite väl förtjänad lunch och vila. Eftermiddagen gav ett bra klassisk teknikpass i skidtunneln.

Klättring i Torsby

Idag var vi alla nöjda och glada efter att ha kämpat oss upp för Tossebergsbacken fyra gånger. Lina var stark och körde fortare och fortare för varje intervall, och vi andra kämpade för att hänga med.

På eftermiddagen blev det ett klassiskt pass i tunneln och nu börjar det kännas att vi åkt några pass där och önskan om att tiden ska gå lite snabbare dyker upp i slutet av passet. Teknikträning och testning av skidor fick det dock att kännas som att tiden gick snabbare och att passet blev effektivare. Hittills är vi väldigt nöjda med lägret och känner att vi fått många bra och givande pass.

Britta

Långpass och lammkotlett.

Nu har vi gjort lägrets fjärde och femte pass här i Torsby. På morgonen var Olle uppe och vallade våra skidor innan vi ens hade stigit upp ur sängen. Efter frukost marscherade vi sedan gemensamt bort till tunneln för 120 minuters klassisk skidåkning. Det blev en liten blandning av olika aktiviteter under passet då vissa tjejer testade skidor, några filmade teknik och andra fick staka när fästet inte ville samarbeta. Hur som helst fick vi alla ytterligare ett bra pass i tunneln. Passet fortsatte dock när långkalsongerna hade tagits av och vätskebältena var påfyllda igen. Skidorna byttes ut mot rullskidor och vi stakade i 90minuter innan passet var avslutat.

På eftermiddagen tog vi en kortare löptur på Valbergets stigar för att sedan gå igenom två block med statiskstyrka där Olle hade koll på klockan, de olika övningarna och rumpor som stack upp. Passet avslutades sedan i gymmet med individuella styrkeprogram där maxstyrka var fokus för många. Men skakiga armar gick vi sedan till middagen där lammkotletter serverades.

I morgon åker vi till Tosseberg och kör intervaller, även om Ole-Jörgen tror att vi ska till ”Mosseberg” (vilket han kan få fortsätta tro:) )

På återhörande!

Lina